Som jag skrev häromdagen så har jag fått min diagnos.
Har förut fått en diagnos av utmattningsdepression. Den höll i sig väääldigt länge, (läs, flertal år) och förmodligen hållit i sig fortfarande, om jag inte träffat på rätt läkare.
Innan honom träffade jag många läkare, bl.a. en kvinnlig läkare, som i stort skällde ut mig och kallade mig lat. Att en utmattningsdepression minsann går över inom några månader och att jag var konstig som inte blev frisk någon gång. Gick därifrån med gråten i halsen med en känsla av meningslöshet och att jag kanske var lat...
Men jag kunde inte alls få upp min ork, Mitt minne försvann mer och mer, kände mig dement. (Tog t.o.m ett test för demens och alzheimers, jorå). Koncentrationssvårigheter och en trötthet som var bedövande. Högt blodtryck som inte ville ge med sig – trots medicinering, samt depression som gjorde att jag helt plötsligt kunde sitta och gråta, helt utan anledning.
Men jag kände själv att en utmattningsdepression inte var hela svaret och sökte och sökte efter svar, bl.a genom att byta läkare ett flertal gånger, med förhoppning om att någon skulle kunna förklara, vad som fattades mig.
Tills jag träffade min nuvarande underbara läkare.
Han har nu fastställt en helt annan diagnos efter ett flertal prover och jag är nu på utredning.
Min diagnos: En hyperparasjukdom, som visar sig med hyperkalcemi = för mycket kalcium i blodet. Det beror på en störning i bisköldkörtlarna och även njurar kan vara påverkade. Alltså ingen utmattningsdepression.
Vanliga symtom är just dessa diffusa som jag nämnt ovan.
Innan min nuvarande rätta diagnos så kände jag ändå att jag själv skulle kunna göra mitt mående så mycket bättre. Och vet ni.... jag lyckades!!!
Tog tag i min kost på ett helt annat sätt... mitt sätt. Har ju läst en massa studier och forskning under många år av egen nyfikenhet. Satte ihop all den kunskapen till ett kostprogram som kom att förändra hela min energidepå till något jag inte vågat drömma om. Äntligen började även mitt blodtryck att gå ner lite. Min hy blev rosig och det matta i ögonen fick en klarhet. Människor jag träffade, både vänner och sjukvårdspersonal påpekade hur pigg och fräsch jag såg ut.. (Herre, hur illa såg jag då ut innan, tänkte jag). –"Vad har du gjort??", ville de veta. – "vill också göra det du har gjort"!
Min rätta diagnos har jag ju, men mitt mående är så otroligt mycket bättre.
Vad vill jag säga med detta?
Jo... tro på din egen känsla när det gäller din eventuella sjukdom. Ta dig själv på allvar och kanske vet du med dig att du själv kan förändra ditt mående till det bättre. Leta svar. Var tjurig och sök nya läkare tills du hittar någon som inte lätt avfärdar dina problem och bara ger dig piller. Någon som verkligen vill hjälpa och som lyssnar. Som går igenom dina journaler noga innan hon/han träffar dig. Någon som är intresserad av att hitta orsaken och inte enbart behandlar symtomen.
Går du med en utmattningsdepression som du inte blir av med... en trötthet...apati, nedstämdhet, minnesförlust? Kanske njursten, svaghet i benen, osteoperos....hoppande hjärtrytm, magvärk eller dyligt ?
Be din läkare att testa ditt kalcium i blodet. Det är annars svårt att hitta. Det är oftast en slump via något annan anledning till blodprov som gör att man hittar detta.
Tänk även på att problem med sköldkörteln kan ge vissa av dessa symtom.
Jag fortsätter med mitt fantastiska kostprogram och kommer göra njur- och leverrening. Samt att jag lägger till vissa extra kosttillskott som behövs för min kropps helande. Kanske (förmodligen) behöver jag opereras, men det tänker jag göra på topp i så fall och förbereda mig inför det som kommer efter.
Värme & Kärlek
Christina
Kommentarer
Skicka en kommentar