Härliga första advent!
Visst är det något mycket speciellt när man får tända första ljuset och stjärnorna i fönstren?
Jag blir som ett lyckligt litet barn. Jag avskyr kyla, men älskar att ta en promenad när det snöar och jag får tända värmeljus och krypa ner under den varma filten.
Den här vinter blir det tyvärr ingen promenad i snön för mig p.g.a den opererade foten som inte kan/får ha en stövel på sig. Men jag får njuta av att titta ut och njuta. Just nu tittar jag på alla fina utsmyckade fönster.
Igår var vi på dop. Det är nog bland det vackraste jag vet. Prästen var så speciell och gjorde dopet så personligt och inkluderade alla barn som var med i kyrkan så dom fick vara med och se från nära håll. Lilla dockan som döptes var så otroligt söt och sa inte ett pip. Bara log.
I slutet av förra veckan var jag på sjukhuset för att hälsa på en närstående. När jag skulle ta bussen hem så såg jag att det var så lång tid innan den skulle gå och jag var småhungrig.
Frågade i sjukhusets restaurang om jag kunde få en ostsmörgås utan smörgås :)
Javisst, kunde dom ordna det sa dom.
Jag väntade och väntade.....och väntade. Till slut kom fatet ut till mig. Döm om min förvåning när jag såg hur dom lagt ner sin själ i den lilla rätten. Det var värt all väntan och värt att bussen han gå och jag fick vänta på nästa :)
Det var sallad med vanlig ost, ädelost, brieost, tomat, gurka och ärtskott. Allt så fint upplagt. Lite gott kaffe till var pricken över i-et.
Visst blir man sugen på det här? Mera, mera...
Det här blir något att ta efter när det ska vankas lite extra gott.
Nu vill jag önska er en riktigt trevlig första-advent-kväll.
Värme & Kärlek
Christina
Visst är det något mycket speciellt när man får tända första ljuset och stjärnorna i fönstren?
Jag blir som ett lyckligt litet barn. Jag avskyr kyla, men älskar att ta en promenad när det snöar och jag får tända värmeljus och krypa ner under den varma filten.
Den här vinter blir det tyvärr ingen promenad i snön för mig p.g.a den opererade foten som inte kan/får ha en stövel på sig. Men jag får njuta av att titta ut och njuta. Just nu tittar jag på alla fina utsmyckade fönster.
Igår var vi på dop. Det är nog bland det vackraste jag vet. Prästen var så speciell och gjorde dopet så personligt och inkluderade alla barn som var med i kyrkan så dom fick vara med och se från nära håll. Lilla dockan som döptes var så otroligt söt och sa inte ett pip. Bara log.
I slutet av förra veckan var jag på sjukhuset för att hälsa på en närstående. När jag skulle ta bussen hem så såg jag att det var så lång tid innan den skulle gå och jag var småhungrig.
Frågade i sjukhusets restaurang om jag kunde få en ostsmörgås utan smörgås :)
Javisst, kunde dom ordna det sa dom.
Jag väntade och väntade.....och väntade. Till slut kom fatet ut till mig. Döm om min förvåning när jag såg hur dom lagt ner sin själ i den lilla rätten. Det var värt all väntan och värt att bussen han gå och jag fick vänta på nästa :)
Det var sallad med vanlig ost, ädelost, brieost, tomat, gurka och ärtskott. Allt så fint upplagt. Lite gott kaffe till var pricken över i-et.
Visst blir man sugen på det här? Mera, mera...
Det här blir något att ta efter när det ska vankas lite extra gott.
Nu vill jag önska er en riktigt trevlig första-advent-kväll.
Värme & Kärlek
Christina
Kommentarer
Skicka en kommentar